I helgen har vi varit på grytläger med Skånes Grythundsklubb. Med oss hade vi westien Humlan numera allmänt kallad Vilda western...
Så här såg hon ut efter att vi grävt upp henne ur grytet (otydlig bild tyvärr).

Tidigt på fredag morgon mötte vi Fredrik i Sösdala för att köra vidare till ett gryt och släppa Humlan. Jag var otroligt nervös. Man är ju rädd att ens ögonsten ska bli skadad. Vi släppte ner Humlan i ett första gryt men hon var inte intresserad. Hmmm kanske hon inte har så mycket instinkt utan för träningsgrytet? Vi gick vidare till nästa gryt och då var helt plötsligt Humlan helt annorlunda. Hon gnällde och ville ner i ingången. Efter en puss så släppte vi henne och efter 5 minuter kom hon upp igen som för att berätta att hon hade hittat något. Ner igen och sen hörde vi henne skälla, gräva och morra! Shit alltså, nu var det på riktigt. Vi började gräva. Efter ca 20 minuter kom vi ner till Humlan men grävlingen var försvunnen. Vi hade grävt på fel sida om hunden, tyvärr. Vi fick släppa ner Fredriks erfarna grythund som hittade grävlingen som råkade vara tre st!

 

 

När vi kom tilbaka till Fredskog på fredag eftermiddag gick Humlan sitt andra förliggarprov i provgrytet och fick godkänt. Att hon bara orkade!

Vädret var helt underbart hela helgen. Frost och sol. Tyvärr blev det inte mycket fotande, jag hann helt enkelt inte. Jag var dessutom ganska nervös när Humlan jobbade så de få foton som togs blev inte alls bra.

 

Taxi, som bodde med oss i helgen fick låna en fleecetröja.

 

I väntan på grävlingen.
På lördagen släppte vi Humlan i först ett gryt som hon inte ville gå ner i. Där var heller ingen grävling visade sig när vi släppte ner en annan hund. Men i nästa gryt gick hon ner och kom precis som innan tillbaka efter 5 minuter och gick ner igen. Vi hörde henne gräva och skälla igen. Nu km vi på att hon städade gången efter sig. Det var därför det blev felbedömt i förra grytet. Hon grävde och sen rensade hon gången bakåt så att hon skulle komma ut. Tänk att instinkten finns så!! Vi väntade med att gräva för att hon skulle få en chans att jobba på, men tyvärr hann grävlingen gräva in sig för mycket och då tröttnade Humlan. Hon trodde den var borta. Ännu en gång fick vi släppa Fredriks Tyska Jaktterrier och sen hittade vi grävlingen.

 

 

Sista grytet för dagen var ett jättestort gryt, tre hål grävdes innan grävlingen hittades.

 

Fredrik hänger ner i grytet för att få med sig grävlingen upp.

 

En i jaktlaget som hade marken, tränade drevjakt med sin Drever. Hon var lite trött till slut.